Leena Honkaniemi började i höstas som den första samordnaren för arbetsförmåga på Rovaniemi stad. Målet är att erbjuda cheferna inom staden stöd i synnerhet för hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen.
På Rovaniemi stad hade man redan en längre tid övervägt en ytterligare resurs som stöd för den praktiska arbetsmiljöledningen. Beslutet påskyndades av Kevas analys om Nyckeluppgifter, arbetsmiljöledningen och företagshälsovårdssamarbetet. Också positiva erfarenheter från andra kommuner ledde till att uppgiften som samordnaren för arbetsförmåga grundades.
Ett välkommet stöd för hälsofrämjande arbete
Leena inledde sitt jobb med träffar med cheferna där de diskuterade sjukskrivningar och arbetsmiljöledning, modellen för tidigt stöd och kartläggning av partiellt arbetsföras möjligheter att arbeta. - Dessutom hjälper jag till i rehabiliteringsärenden, såsom utredning av arbetsprövning och arbetsträning. Jag har deltagit i förhandlingar om arbetsförmåga som sakkunnig.
Just nu står unga arbetstagares långa frånvaroperioder i fokus: -
Utifrån modellen för tidigt stöd har vi observerat att en grupp av unga arbetstagare har många sjukskrivningar. Vi diskuterar dem med cheferna och arbetstagarna. Långa frånvaroperioder kunde förebyggas genom att man ingriper i ett tillräckligt tidigt skede.
Hjälpen har tagits väl emot i hela organisationen: - Arbetsplatserna är beredda att ta emot samordnaren för arbetsförmåga och vågar ärligt medge att de behöver stöd, och även att de inte gör det.
Samordnaren för arbetsförmåga är en investering i personalens välbefinnande
Enligt Kevas undersökningar behöver kommunernas planmässiga förebyggande arbetsmiljöledning fortfarande utvecklas. Ändå finns en samordnare för arbetsförmågan endast i var fjärde kommun.
Enligt Kevas arbetslivsexpert Kaisa Hakkarainen ger
arbetsinsatsen hos samordnaren för arbetsförmåga många möjligheter att skapa en ännu mer genomslagskraftig arbetsmiljöledning.
- Vi ser tydligt att samordnaren för arbetsförmågan är en investering. Till exempel partiellt arbetsföra är en viktig målgrupp när vi funderar hur vi ska säkerställa ett tillräckligt antal anställda. Också därför lönar det sig att reda ut deras möjligheter att arbeta.
På Rovaniemi stad samarbetar samordnaren för arbetsförmågan tätt förutom med cheferna och företagshälsovården också med personalförvaltningen och riskhanteringen.
Riskhanteringschef Johanna Aho sammanfattar betydelsen av
samarbetet som något som möjliggör proaktiva åtgärder: - Vi gör cheferna uppmärksamma på olika observationer för att möjliggöra proaktiva åtgärder. Vi handleder och ger stöd i processerna.
- Över huvud taget har vill vi förebygga i stället för att släcka bränder. Nu funderar vi ännu på i vilka alla frågor samordnaren för arbetsförmågan kan medverka eftersom man ju inte kan bära ansvar ensam i alla situationer, säger Leena.
Den strategiska välfärdsledningen ska revideras
Den strategiska välfärdsledningen i kommunerna står inför stora förändringar i och med övergången till välfärdsområden.
Organisationsförändringen inverkar direkt på personalen, processerna och ledningen. Också samarbetet med företagshälsovården måste organiseras på nytt. Också i Rovaniemi är man förberedd på nya typer av utmaningar. - På grund av coronan har förebyggande arbetsmiljöledning hamnat lite i skymundan och nu kan förändringarna i personalen vålla ytterligare huvudbry.
I Rovaniemi förbereder man sig ändå med tillförsikt på framtiden eftersom samordnaren för arbetsförmågan har blivit en resurs och viktig länk mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. - Jag har blivit en stöttepelare för både arbetstagarna och cheferna. Det är jätteviktigt att det finns någon som lyssnar på en.