Det lönar sig att följa upp och stödja arbetsförmågan på lång sikt, vare sig det är fråga om en arbetstagare som precis börjat i arbetslivet eller en som är i slutet av yrkeskarriären. Åbo stad har som mål att genom proaktiv arbetsmiljöledning stärka arbetshälsan och smidigt arbete genom att beakta arbetstagarnas individuella förutsättningar i alla skeden av karriären.
Staden har fört in teman kring arbetsmiljöledning för olika månader i en årsklocka. På hösten ligger tyngdpunkten på omstart i karriären, karriärledning och introduktion. I början av året satsar staden i synnerhet på arbetshälsoenkäter och utvecklingssamtal.
De data som fås bland annat genom enkäterna och via
företagshälsovården följs emellertid tätt upp under hela året för att man ska kunna ta tag i eventuella utmaningar och vidta rätta åtgärder i tid. I synnerhet långa frånvaroperioder och utmaningar med arbetsförmågan på grund av psykiska orsaker har beaktats, berättar personalplanerarna Piia Lehtisaari och Anna-Kaisa Ojala.
Karriärcoachning som stöd för problem med orken
Att stödja yrkeskarriären i alla dess skeden är en viktig del av arbetsmiljöledningen. Åbo stad har skräddarsytt befattningsbeskrivningarna och vid behov erbjudit individuell karriärcoachning.
Ett pilotförsök om karriärcoachning med Keva gav goda erfarenheter och karriärcoachningen har fortsatt också efter piloten. Karriärcoachning erbjuds de arbetstagare som har visat tecken på utmattning i sitt arbete eller som annars inte vet i vilken riktning den egna karriären borde gå. I coachningen kartläggs arbetstagarens nuläge och i vilken riktning karriären kunde gå. – Erfarenheterna har varit positiva och vi har fått respons på att arbetstagarna bland annat har upplevt att hanteringen av arbetet har blivit bättre efter coachningen.
Smidigt arbete också i slutet av karriären
Åbo stad har knappt 12 000 arbetstagare varav cirka 40 % är över 50 år. Under de tio följande åren kommer nästan var tredje ordinarie anställda att gå i pension. Därför har man fäst särskild uppmärksamhet vid fortsättningen av yrkeskarriärerna bland de åldrande arbetstagarna.
Genom att utnyttja de möjligheter som yrkesinriktad rehabilitering erbjuder och med hjälp av individuella åtgärder som stöder yrkeskarriären har man kunnat erbjuda arbetstagare i slutet av karriären meningsfulla uppgifter som motsvarar deras arbetsförmåga. – I individuella situationer som gäller arbetsförmågan har vi till vårt förfogande en budget för byte av karriär som har använts för ett fåtal personer för att skräddarsy uppgifterna i slutet av karriären, berättar Ojala.
Som en lottovinst
En sektorsövergripande organisation och ett starkt nätverksbaserat verksamhetssätt bidrar till att hela stadens tjänstehelheter i regel är tillgängliga. Man kan alltså söka arbetsuppgifter också från andra än den egna sektorn. Lehtisaari och Ojala berättar uppmuntrande exempel på detta: – Vi hade en arbetstagare som var nästan 60 år då hen bytte bransch. Arbetstagaren hade varit närvårdare men skolade om sig och blev sedan inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering sysselsatt i arkiveringsuppgifter. Också en annan närvårdare som började närma sig pensionsåldern blev sysselsatt i nya uppgifter i receptionstjänsten på ett åldringscentrum medan en arbetstagare inom social- och hälsovården blev assistent inom den sociala sektorn.
Enligt Ojala blir också arbetstagarna själva glatt överraskade när de har konstaterat att de ännu har energi att arbeta. – Vi är tillsammans med arbetstagarna genuint glada över att de kan fortsätta att arbeta. Många har kommenterat att det känns som en lottovinst när de efter alla utmaningar kan fortsätta att arbeta. Det är också belönande med tanke på arbetsmiljöledningen.