De flesta pensionsansökningsvägarna är smidiga och i synnerhet ålderspensionsansökningarna behandlas snabbt. Ansökningsvägarna blir långa särskilt när det gäller invalidpensioner.
Kevas undersökning visade att cirka 11 procent av ansökningsvägarna för offentliga pensioner drar ut på tiden. I synnerhet de ansökningsvägar som kräver medicinsk bedömning och som börjar med yrkesinriktad rehabilitering eller rehabiliteringsstöd kan vara komplexa och onödigt långa. Utdragna ansökningsvägar är en utmaning för både sökanden och pensionsanstalten.
En tydlig ansökan om ålderspension som lämnas vid rätt tidpunkt kan avgöras snabbt genom automatisering, medan beslut om invalidpension ofta omfattar bedömning från fall till fall och väntan på utlåtanden.
Även om det finns etablerad praxis för att bedöma arbetsförmågan, tar processen tid. Sökandena har sammansatta och långvariga hälsoproblem och det är oftast mycket arbetsdrygt att göra en noggrann medicinsk bedömning av dem, även om pensionsanstaltens beslutsfattande är väl etablerat och kan hantera dessa situationer enligt reglerna. Ansökningsvägarna kan dock bli långa och mödosamma.
Smidiga pensionsansökningsvägar gynnar både sökanden och pensionsanstalten
Enligt undersökningen är nyckelfrågan hur man kan främja en smidig ansökningsprocess.
– Nästan 90 procent av alla pensionsansökningsvägar är smidiga för sökanden och pensionsanstalten. Detta är tillfredsställande och framöver kommer automatisering av beslutsverksamheten att ytterligare förbättra situationen. Detta är också relevant med tanke på medborgarnas förtroende för pensionssystemet, betonar statistikanalytiker Janne Salonen.
– Även om handläggningstiderna tydligt har förkortats under de senaste åren finns det fortfarande ett behov av att effektivisera beslutspraxis för att förbättra sökandens upplevelse, stärka förtroendet och effektivisera pensionsanstalternas verksamhet.
Detta är också motiverat med tanke på att bekämpa ojämlikhet och ur ekonomisk synvinkel; utdragna processer orsakar kostnader för pensionsanstalterna och hälso- och sjukvården.
– Mot bakgrund av undersökningen kan det vara värt att överväga en kritisk bedömning av praxisen, till exempel enligt pensionsslag, eftersom det på ansökningsvägarna finns punkter som tar onödigt mycket tid av både sökanden och pensionsanstalten, säger Salonen.
Satsningar på information och anvisningar förordas
Om en process uppskattas blir lång, till exempel vid ändringssökande, bör man enligt undersökningen säkerställa att processen är smidig, och sökanden bör informeras tillräckligt tidigt om bland annat handläggningstiden och sannolikheten för att beslutet ändras. Ändringssökande leder mycket sällan till ändringar i pensionsanstalternas beslut.
Vid ändringssökande bör man kartlägga möjligheterna att harmonisera pensionsanstalternas motiveringar som gäller ansökningar om invalidpension.
Tydliga och enhetliga riktlinjer för olika servicekanaler, företagshälsovården och arbetsgivarna om när och i vilka situationer man ska ansöka om pension skulle helt klart behövas.
Undersökningen gav också fallspecifik information om komplexa situationer hos partiellt arbetsföra personer i såväl ansökningsprocessen som vid den medicinska bedömningen av arbetsförmågan. En mer detaljerad förståelse av hela ansökningsprocessen kan vara användbar för experter inom företagshälsovården och försäkringsläkare.
Vid nedsatt arbetsförmåga bör de primära alternativen, såsom yrkesinriktad rehabilitering och återgång till arbetet på deltid med till exempel partiell sjukdagpenning övervägas noga före ansökan om rehabiliteringsstöd. Rehabiliteringsstöd som är avsett för en viss tid leder ofta till en ansökan om förlängning, vilket innebär att perioden med rehabiliteringsstöd drar ut på tiden. Samtidigt försvagas kopplingen till arbetslivet. Upprepade ansökningar om rehabiliteringsstöd leder till en utdragen och onödigt belastande ansökningsväg.
Rapport (på finska): Hur undvika upprepade ansökningar om invalidpension och utdragning aven handläggningen av dem i den offentliga sektorn (pdf)
Blogginlägg | Janne Salonen (på finska): Om handläggningen av pensionsansökningar drar ut på tiden
Artikkeln (på finska): Voitaisiinko työuraeläkkeestä luopua? Käytännön kokemuksia julkiselta sektorilta (pdf) (Kunde man avstå från arbetslivspension? Praktiska erfarenheter från den offentliga sektorn) | publicerats i tidskriften Työterveyslääkäri 3/2024
Undersökningen har genomförts som en del av Kevas projekt Hållbart arbetsliv. Projektet har beviljats statsbidrag från Finlands program för hållbar tillväxt som finansieras ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.
Ytterligare information:
Janne Salonen, statistikanalytiker, tfn 040 922 7231, janne.salonen(snabel-a)keva.fi