Projektet Hållbart arbetsliv
Hållbart arbetsliv är ett projekt om arbetsförmågan som genomförs i den offentliga sektorn och som har främjande av arbetsförmågan hos de anställda i den offentliga sektorn som mål.
Projektet hjälper organisationer i den offentliga sektorn att klara av och återhämta sig från coronapandemin och ökningen av riskerna för arbetsoförmåga.
Inom ramen för projektet utvecklas allt bättre verktyg som stöd för arbetsmiljöledningen. Utvecklingsarbetet och förändringen genomförs tillsammans med arbetsgivare i den offentliga sektorn.
Projektet resulterar direkt i nya verksamhetsmodeller, tjänster, forskningsdata och samarbetsnätverk genom vilka personalens arbetsförmåga kan påverkas i den offentliga sektorn. Resultaten av projektet sprids till hela den offentliga sektorn.
Projektet har beviljats statsbidrag från Finlands program för hållbar tillväxt som finansieras ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.
Läs mer om projektet Hållbart arbetsliv
Målet är att stärka arbetsförmågan
Arbetet och personalen i den offentliga sektorn har under den senaste tiden varit föremål för många förändringar och utmaningar, och coronapandemin har för sin del försvårat läget.
Riskerna för arbetsoförmåga har ökat och kostnaderna för arbetsoförmåga har stigit: enligt Kevas uppskattning har ökningen under de senaste åren varit cirka 180 miljoner euro per år i kommunsektorn. Allt som allt uppskattas kostnaderna för arbetsoförmåga enbart i kommunsektorn uppgå till 1,2 miljarder euro och i hela den offentliga sektorn till 2 miljarder euro per år.
Samtidigt vållar brist på kvalificerad arbetskraft problem i flera organisationer.
Målet med projektet är att stödja arbetsplatserna i den offentliga sektorn för att de ska kunna hantera de ökade riskerna för arbetsoförmåga och pandemitidens belastning för arbetsförmågan.
Inom ramen för projektet utvecklas nya verksamhetsmodeller och tjänster samt genereras forskningsdata för att stärka arbetsförmågan och minska riskerna för arbetsoförmåga.
Projektet främjar utvecklingen av strategisk arbetsmiljöledning som beaktar personalresurserna och personalriskerna och stärker grunden för ledning med hjälp av information i organisationer i den offentliga sektorn.
En på vetenskaplig forskning baserad överblick över de faktorer som inverkar på risken för arbetsoförmåga hos personalen i den offentliga sektorn bidrar till att åtgärder i fortsättningen kan riktas på ett allt effektivare sätt.
Konsekvenser av projektet på lång sikt
- Personalens arbetsförmåga stärks.
- Bestående arbetsoförmåga minskar.
- Yrkeskarriärerna blir längre.
- Kostnaderna för arbetsoförmåga minskar.
- De faktorer som hotar arbetsförmågan kan åtgärdas i ett tidigare skede och riskerna för arbetsoförmåga kan förutses allt effektivare.
Projektets målgrupper
Projektet omfattar hela den offentliga sektorn och Kevas pensionsförsäkringsfält, kommunsektorn, staten och den evangelisk-lutherska kyrkan.
Projektet riktar sig i första hand in på de sektorer i vilka personalen under coronatiden har lidit av särskild press på arbetet och vars risk för arbetsoförmåga har ökat på grund av många belastningsfaktorer redan före coronan, dvs. i synnerhet social- och hälsovården, undervisningen och statens säkerhetssektor.
Vid valet av de parter som kallas till projektet bedöms riskerna för arbetsoförmåga i organisationerna i fråga. I ett senare skede kommer resultaten att spridas också i större utsträckning till hela den offentliga sektorn.
I projektets första skede söker Keva offentliga arbetsgivare i följande målgrupper till projektet:
- Personal inom social- och hälsovården, inkl. personal som överförs till de nya välfärdsområdena
- Undervisningspersonal inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet
- Personal inom statens säkerhetssektor
- I fråga om kyrkans arbetsgivarkunder genomförs projektet i nätverk som Keva bildat, med särskilt fokus på diakoniarbete, småbarnspedagogik och ungdomsarbete.
Projektet fördelas i flera delprojekt
Projektet Hållbart arbetsliv fördelas i flera delprojekt som genomförs med målgrupperna.
Kategorierna för delprojekten är följande:
- Digitala verktyg för förebyggande av risk för arbetsoförmåga
- Arbetsgivarens verksamhetsstyrningstjänst
- Utveckling av kompetens om arbetsmiljöledning
- Utveckling av företagshälsovårdssamarbetet
- Metoder för karriärplanering
- Arbetstagarens digitala tjänst
- Arbetsprövning som stöd för kontakt till arbetslivet
- Undersökningar i samband med projektet
- Utvecklingsnätverk för arbetsmiljöledning i samband med projektet
Tidsplan och utvärdering av effekterna
Tidsplan
Genomslagskraftiga insatser förutsätter långsiktiga åtgärder. Projektet genomförs under tre år 2022–2024. Delmål kommer att sättas för projektet, och information om hur de uppnås uppdateras regelbundet på webbplatsen.
Finansministeriet har beviljat projektet statsbidrag som hänför sig till Finlands program för hållbar tillväxt som finansieras ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Ansökningstiden för finansiering pågick i juni 2022. Bidraget uppgår till högst 3 448 000 euro 2022–2024. Keva finansierar projektet med ett eget anslag till motsvarande belopp.
Uppföljning och utvärdering av effekterna
Projektets effekter kommer att följas upp under hela projekttiden.
Organisationsspecifika lägesanalyser som görs i början av projektet utgör grunden för att verifiera förändringen på längre sikt. Keva har möjlighet att följa upp den långsiktiga utvecklingen av nyckeltalen för arbetsoförmåga, såsom kostnader och sjukfrånvaro, hos arbetsgivarna i den offentliga sektorn, och har även tillgång till jämförelsedata som stöd för utvärderingen.
Tät uppföljning och utvärdering bidrar för sin del till att resultaten av projektet kan utvärderas efter att projektet avslutats och även på längre sikt efter projektet.
Projektets genomslagskraft kommer att följas upp med flera olika mått och både Keva och en extern tjänsteleverantör kommer att göra en utvärdering av projektets effekter. Uppföljningen av projektets effekter och måtten för uppföljningen preciseras ännu separat för de olika delprojekten när de inleds.
För att säkerställa kvaliteten hos delprojekten fastställs kvalitetskriterier för genomförandet av dem. Efterlevnaden av kriterierna följs upp och säkerställs i hela projektet.
Regelbundna rapporter om hur projektet framskrider lämnas till övervakaren av projektet, dvs. Finansministeriet, Kevas ledningsgrupp och projektets styrgrupp.
Kontaktpersoner för projektet
Projektet leds på Keva av projektchef Maija Träskelin.
Kontaktuppgifter för projektet:
maija.traskelin(snabel-a)keva.fi
tfn 040 146 7879
De organisationer i den offentliga sektorn som är intresserade av projektet kan kontakta direkt sin egen kundchef.
Huvudkategorierna för delprojekten
Projektet Hållbart arbetsliv fördelas i flera delprojekt som genomförs med målgrupperna.
1 Digitala verktyg för förebyggande av risk för arbetsoförmåga
Syftet med delprojektet är att utveckla verktyg för att identifiera risken för arbetsoförmåga i ett så tidigt skede som möjligt samt att stödja utvecklingen av arbetsmiljöledning och ledning genom information.
Under delprojektet skapas digitala verktyg utifrån forskningsdata och genom att utnyttja dataanalys. Med hjälp av verktygen kan man bedöma och förutse risker för arbetsoförmåga och stödja ledning genom information då de utnyttjas vid planeringen av verksamheten och utvecklingsarbetet samt vid beslutsfattande.
Utvecklingsarbetet utförs i tätt samarbete med arbetsgivare i den offentliga sektorn för att identifiera de lösningar som bäst tjänar organisationernas behov.
2 Arbetsgivarens verksamhetsstyrningstjänst
Målet med delprojektet är att hjälpa organisationer att identifiera utmaningarna med arbetsförmågan i ett så tidigt skede som möjligt samt att styra arbetsgivarna att vidta rekommenderade åtgärder för att lösa dem.
Inom ramen för delprojektet utvecklas en digital verksamhetsstyrningstjänst som grundar sig på kundförståelse och kundernas behov. Tjänsten tar fram data om den upplevda arbetshälsan på enhets- och organisationsnivå genom fortlöpande uppföljning och rekommenderar olika åtgärder som lämpar sig för situationen.
Med hjälp av tjänsten får chefen som stöd för ledningen i vardagen aktuell information om till exempel den arbetsbelastning, stress och entusiasm som arbetstagarna upplever i sitt arbete. Tjänsten uppmuntrar att regelbundet fundera på arbetsplatsens välbefinnande och de åtgärder som bidrar till den, också tillsammans med teamet.
Tjänsten gör det möjligt att året runt följa upp hur arbetsenheternas arbetshälsa utvecklas och den åskådliggör inverkan av åtgärderna. Tjänsten erbjuder cheferna, mellanledningen, HR-representanter och den högre ledningen information om läget för välbefinnandet i arbetet.
3 Utveckling av kompetens om arbetsmiljöledning
Syftet med delprojektet är att förebygga risker för arbetsoförmåga genom att stärka kompetensen om arbetsmiljöledning i organisationerna.
I samband med delprojektet utvecklas tillsammans med organisationerna nya utbildnings- och workshopskoncept som utnyttjar metoder inom digitalt lärande. Målet är att erbjuda allt effektivare digitala utbildningsinnehåll som i större utsträckning än tidigare kan utnyttjas till exempel för att utveckla chefernas och arbetsenheternas kompetens om arbetsmiljöledning.
Kevas tjänst Inlärningsmiljö utnyttjas vid utvecklingen av utbildningskoncepten.
5 Metoder för karriärplanering
Målet med delprojektet är att förebygga arbetsoförmåga med hjälp av karriärplanering. Inom ramen för delprojektet bygger man i samarbete med organisationerna upp processer för yrkeskarriärledning som bidrar till att utveckla karriärerna till exempel genom arbetsrotation eller olika karriärvägar. I delprojektet stärks därtill förståelsen för karriärsamtal som en del av arbetsmiljöledningen och chefsarbetet.
Som en metod inom karriärplanering pilottestas i delprojektet en arbetsplatsspecifik yrkeskarriärcoach. Diskussionerna med yrkeskarriärcoachen är ett led i det proaktiva stödet för arbetsförmågan. Yrkeskarriärcoachen ger arbetstagarna metoder att stärka motivationen, identifiera den egna kompetensen och utveckla yrkeskarriären.
6 Arbetstagarens digitala tjänst
I delprojektet utvecklas utifrån kundförståelse en telefonapplikation som är avsedd för alla arbetstagare i den offentliga sektorn. Syftet med tjänsten är att erbjuda metoder för att ta vara på den egna arbetsförmågan och att stärka arbetstagarens förebyggande och aktiva roll i att bygga upp karriären.
Tjänsten utgörs av olika inlärningsstigar som erbjuder information och metoder till exempel för att identifiera och utveckla den egna kompetensen, uppmärksamhet och återhämtning, fysisk aktivitet samt för att stärka arbetsgemenskapens resurser.
Tjänsten stöder arbetsgivarens proaktiva arbetsmiljöledning.
7 Arbetsprövning som stöd för kontakt till arbetslivet
Målet med delprojektet är att bidra till att personer som får rehabiliteringsstöd på grund av depression kan återgå till arbetslivet genom att man stöder deltagande i arbete och upprätthåller kontakten till arbetsplatsen.
Vid arbetsprövningarna som genomförs i pilotorganisationerna utnyttjas verksamhetsmodellen IPS-Sijoita ja valmenna! men arbetstagaren har en arbetsplats dit hen kan återvända. Därtill sammanförs arbetstagaren och arbetsgivaren med Kevas stöd utan externa arbetstränare. I arbetsprövningarna avtalar arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården, som vid behov kontaktar vårdenheten, hur och med vilket antal timmar arbetstagaren kan delta i arbetsplatsens verksamhet under tiden med rehabiliteringsstöd.
Genom arbetsprövningarna samlas erfarenheter av de möjligheter som deltagande i arbetet ger och hur det inverkar på återgången till arbetet. På arbetsplatserna identifieras alternativ för ersättande arbete och skapas verksamhetssätt som kan bidra till fortsättning i arbetet för personer med en depressionsdiagnos.
Den goda praxis som uppstår i arbetsprövningarna utvecklas till verksamhetsmodeller tillsammans med arbetsgivarna. Modellerna utvecklas ytterligare också efter pilotskedet.
8 Undersökningar i samband med projektet
Vid sidan av Kevas traditionella forskningsverksamhet har en forskningsgrupp bildats för projektet. Den har till uppgift att ta fram ny typ av data som stöd för arbetsmiljöledning.
De övergripande temana för forskningsprojekten är arbetsförmågan, de faktorer som inverkar på risken för arbetsoförmåga samt att möjliggöra fortsättning i arbetet, även när man är partiellt arbetsför. Forskningsdata tas också fram om kostnader och effekter av olika lösningar som gäller arbetsförmågan.
Vid undersökningarna utnyttjas Kevas egna registerdata, statistiker samt material från enkäter. Undersökningar genomförs också i samarbete med andra forsknings- och expertinstitut.
I projektet ligger särskilt fokus på att man utöver vetenskapliga artiklar och rapporter också skapar material utifrån forskningsresultaten för att stödja delprojekten inom projektet och arbetsmiljöledningen i organisationer i den offentliga sektorn. Materialet avses också vara tillgängligt för alla som är intresserade av arbetshälsan och forskning om arbetsförmågan i den offentliga sektorn.
9 Utvecklingsnätverk för arbetsmiljöledning i samband med projektet
Kevas mångsidiga nätverksverksamhet fungerar som en plattform för samutveckling av resultaten av projektet och för spridning av dem till hela den offentliga sektorn.
Nätverken sammanför aktörer i den offentliga sektorn och möjliggör ömsesidigt lärande och problemlösning över organisations- och sektorgränser samt utveckling av bästa praxis för arbetsmiljöledning för att minska risken för arbetsoförmåga.
I projektet utvecklas nätverksverksamheten mot ett nätverkssamarbete där arbetsmiljöledningen utvecklas med utgångspunkt i ett tänk och verksamhetssätt som bygger på ekosystem. En ny typ av nätbaserad modell för utveckling och lärande byggs upp i samarbete med arbetsgivarorganisationer.
Med hjälp av nätverksverksamheten har alla Kevas arbetsgivarkunder möjlighet att delta i det utvecklingsarbete som utförs medan projektet pågår. Utöver de befintliga nätverken är målet att tillhandahålla sådan nätverksverksamhet där sektorspecifika utmaningar beaktas.