Kevas enkät till kommunala beslutsfattare: De kommunala beslutsfattarnas syn på kommunernas framtid har försämrats dramatiskt

De finländska politiska kommunala beslutsfattarnas syn på kommunernas framtid har försämrats dramatiskt. Hela 68 procent av svarspersonerna såg negativt eller motstridigt på kommunens framtid.

I den tidigare enkäten som genomfördes i slutet av 2022 såg 45 procent av de politiska beslutsfattarna negativt eller motstridigt på kommunens framtid. Av de ledande tjänsteinnehavarna i kommunerna ser 59 procent negativt eller motstridigt på framtiden. År 2022 var siffran 34 procent.

Endast var sjätte (16 %) politisk beslutsfattare såg kommunens eller välfärdsområdets framtid som positiv. Denna siffra är nästan densamma som i kommunernas tjänstemannaledning (18 %). I den tidigare enkäten såg 18 respektive 27 procent av politikerna och tjänsteinnehavarna framtiden som positiv.

Den ekonomiska situationen är utmanande, men man har också förtroende för en bättre framtid

I de öppna svaren betonades å ena sidan oron för det dystra ekonomiska läget, men svaren vittnar också om förtroende och hopp.

Kommunernas tjänstemannaledning uppger att de å ena sidan ser med tillförsikt mot framtiden, men oron för kommunens ekonomiska utveckling och utvecklingen av servicenätet och frågor som rör bristen på arbetskraft dyker upp i flera svar.

En stor del av de politiska beslutsfattarna i kommunerna ser den ekonomiska utvecklingen i kommunen som oroande, svag, usel eller till och med katastrofal. Konsekvenserna av vårdreformen för kommunens finansiering och servicenät lyfts fram i flera svar. I flera svar nämns pågående ekonomiska anpassningsåtgärder i kommunen: om de lyckas upplever svarspersonerna dock att man kan hantera situationen. En liten andel av svarspersonerna ser däremot kommunens ekonomiska situation just nu som måttlig, stabil eller till och med bra. De långsiktiga utsikterna anses ändå vara utmanande och oroande.

Tjänstemannaledningen i välfärdsområdena påpekar att tidsfristen för ekonomisk anpassning är mycket kort och att det krävs väldigt stora besparingar mätt i euro. Också utmaningarna med bristen på arbetskraft lyfts fram. I svaren konstateras också att reformen bara har börjat och att det genom ett målmedvetet arbete är möjligt att uppnå de mål som har satts upp för välfärdsområdesreformen.

De politiska beslutsfattarna i välfärdsområdena lyfter i regel fram den låga finansieringsnivån och oron för att servicenätet ska gallras. Å andra sidan betonar svaren att ”stora skepp vänder långsamt men riktningen är klar”, och olika åtgärder vidtas för fullt. I svaren uppges också att välfärdsområdesreformen nog kommer att bli framgångsrik, men det kräver tid och arbete.

- Utsikterna har blivit väldigt dystra förvånansvärt snabbt. Under det senaste året har de ekonomiska nyheterna i kommunerna och välfärdsområdena varit mycket tråkiga och nu verkar också beslutsfattarna ha blivit medvetna om det. Spartrycket i välfärdsområdena och flera kommuner ligger för närvarande vid de politiska beslutsfattarnas bord och påverkar naturligtvis också svaren på enkäten. Det som är betryggande i svaren är hoppet och förtroendet för att en vändning till det bättre är möjlig när man arbetar och fattar beslut om frågan, säger Kevas ledande expert Ismo Kainulainen.

Permitteringar och uppsägningar planeras inte i stor utsträckning – utkontraktering övervägs på många håll

Trots de dystra ekonomiska utsikterna uppger enligt enkäten knappt tre av fyra (73 %) beslutsfattare att inga permitteringar eller uppsägningar planeras i kommunen eller välfärdsområdet i år.

Permitteringar och uppsägningar planeras något mer i välfärdsområdena än i kommunerna. En knapp tredjedel (30 %) av ledningen och beslutsfattarna i välfärdsområdena uppgav att det finns planer på permitteringar eller uppsägningar i välfärdsområdet, medan motsvarande siffra i kommunerna var 13 procent.

Knappt en tredjedel (31 %) av beslutsfattarna uppgav däremot att kommunen eller välfärdsområdet planerar att utkontraktera tjänster till en privat tjänsteleverantör helt eller delvis. Jämfört med 2022 har dock planerna på utkontraktering minskat en aning (38 %). Särskilt i välfärdsområdena är målet att fortsätta att producera tjänster huvudsakligen som egen verksamhet (67 %) eller att börja producera själv en privatproducerad tjänst (64 %).