Ökningen av invalidpensioner på grund av psykisk ohälsa har planat ut i den offentliga sektorn

Omkring 5 500 arbetstagare i den offentliga sektorn gick i invalidpension år 2020. Psykisk ohälsa och sjukdomar i rörelseorganen är de vanligaste orsakerna till invalidpension hos de anställda inom staten, kommunerna och kyrkan. Antalet invalidpensioner på grund av psykisk ohälsa har ökat under de senaste åren men nu har ökningen planat ut.

År 2020 gick 1 706 personer i den offentliga sektorn i invalidpension på grund av psykisk ohälsa. Både 2018 och 2019 gick i snitt 100 personer fler i invalidpension.

Också andelen sjukdomar i rörelseorganen sjunker fortfarande. År 2020 gick 1 911 personer i invalidpension på grund av sjukdomar i rörelseorganen medan antalet var över 2 000 under de föregående åren.

Andelen psykisk ohälsa som orsak till nya invalidpensioner var i den offentliga sektorn 31 procent och andelen sjukdomar i rörelseorganen var 35 procent 2020.

- Trots den ökande trenden har pensionerna på grund av psykisk ohälsa i den offentliga sektorn inte överstigit andelen nya invalidpensioner som beviljats på grund av sjukdomar i rörelseorganen. Det är glädjande att den ökande trenden nu ser ut att vända mot det bättre och nedåt, säger Merja Paananen, pensionsdirektör på Keva.

- Den oroväckande utvecklingen av invalidpensioner på grund av psykisk ohälsa har debatterats mycket och fenomenet har kanske uppmärksammats mer. Nu bör vi se till att den goda utvecklingen fortsätter, säger Paananen.

Frekvensen för invalidpensioner på grund av psykisk ohälsa (antalet pensioner i förhållande till antalet försäkrade) är jämnare i olika åldersgrupper. Frekvensen betonas i yngre åldersgrupper eftersom andra sjukdomar i allmänhet ännu inte förekommer. År 2020 ökade frekvensen något hos personer på lite över 60 år och i åldersgruppen 45–49 år. I de övriga åldersgrupperna var frekvensen sjunkande.

De vanligaste enskilda diagnoserna i fråga om psykisk ohälsa är depression och recidiverande depression. I den offentliga sektorn gick något under 1 200 personer i invalidpension på grund av depression 2020.

Både antalet och frekvensen har i fråga om depressionsdiagnoserna under de senaste åren ökat fortlöpande men nu har ökningen avstannat och 2020 svängde den till och med något nedåt. Nedgången har varit störst i de yngsta åldersgrupperna. Invalidpensionerna på grund av depression har mestadels beviljats för viss tid.

Stora skillnader mellan olika yrkesgruppers invalidpensionering

Relativt sett är pensionsavgången på grund av arbetsoförmåga störst i yrken inom byggande, transport, underhåll och lantbruk samt i kundtjänst, kontorsarbete, städ- och köksarbete. Antalet pensioner har ökat relativt sett mest i motsvarande yrken, hos avbytare, städare, familjedagvårdare och sekreterare.

Uppgången är uppenbar också bland vårdare inom socialvården och biblioteksarbetare och i de yrkesgrupper där antalet invalidpensioner tidigare har varit lågt men där frekvensen har ökat betydligt på fem år: avdelningsskötare, allmänläkare och specialistläkare, akutvårdare inom sjuktransport, specialister inom redovisning, väktare och psykologer.

Ändringarna i frekvensen har emellertid haft samma mönster i nära nog alla grupper; invalidpensionsfrekvensen har sjunkit i nästan alla yrkesgrupper 2019 och 2020. 

Den höjda lägsta pensionsåldern har inverkat på ansökan om invalidpension bland personer över 60 år

År 2020 gick 5 466 personer invalidpension i den offentliga sektorn. Av dessa var 4 708 kommunala arbetstagare, 128 anställda inom kyrkan, 588 statsanställda och 42 personer övriga arbetstagare. Antalet har under fem år varierat mellan 5 500 och 6 000 personer. Andelen delinvalidpensioner var fortfarande omkring hälften av alla invalidpensioner.

I och med pensionsreformen har ålderspensioneringen minskat avsevärt 2017–2019. Pensioneringen sker i alla pensionsslag i något högre ålder: den genomsnittliga pensioneringsåldern var 61,3 år 2020. Också invalidpensioneringarna har minskat 2018–2020. I snitt går man i full invalidpension som 59,6-åring.

År 2020 minskade ansökningarna om invalidpension i alla åldersgrupper med undantag för personer över 60 år. En bakgrundsfaktor är antagligen den höjda lägsta pensionsåldern eftersom allt fler söker invalidpension innan ålderspensionen börjar.

Ytterligare information:

pensionsdirektör Merja Paananen, tfn 020 614 2759, merja.paananen(snabel-a)keva.fi
statistikanalytiker Petra Sohlman, tfn 020 614 2851, petra.sohlman(snabel-a)keva.fi

Närmare uppgifter om utvecklingen av invalidpensionerna i den offentliga sektorn 2016–2020 finns i applikationen Power BI. På sida 2 i rapporten finns närmare anvisningar om bläddring av uppgifter (på finska).