Pandemin hade inga betydande effekter på sysselsättningen i den offentliga sektorn

Enligt Kevas undersökning hade pandemitiden ingen särskild effekt på sysselsättningen eller pensionsintjäningen hos personalen i den offentliga sektorn.

Resultaten av undersökningen tyder på att sysselsättningen i den offentliga sektorn i regel var hög under pandemin. Under undersökningsperioden 2019–2023 hade personalen huvudsakligen en anställning. Sysselsättning var den vanligaste arbetsmarknadssituationen också vid utgången av 2023.

För många arbetstagare innebar övergången till välfärdsområden dock en översyn av arbetsuppgifterna. Det var ändå relativt ovanligt att byta till ett helt annat yrke inom de centrala områdena, såsom vården, småbarnspedagogiken, undervisningen och den interna säkerheten.

Andelen tid med sysselsättning i välfärdsområdena och säkerhetssektorn var relativt hög under undersökningsperioden. I välfärdsområdena var andelen 75 procent och i säkerhetssektorn 80 procent. I städerna var andelen klart lägre (55 %). Utifrån andelarna kan man dra slutsatsen att anställningarna i städerna var mer oenhetliga och av mer tillfällig karaktär än i välfärdsområdena.

– Resultaten är inte överraskande, men det är positivt att pandemin inte ledde till någon särskild minskning av sysselsättningen i de arbetsintensiva sektorerna i den offentliga sektorn. Det kan därför antas att pandemin inte heller med tanke på arbetspensionsskyddet har orsakat något betydande underskott i pensionsintjäningen, säger statistikanalytiker Janne Salonen.

I Kevas undersökning granskades sysselsättning och pensionsavgång bland anställda hos vissa offentliga arbetsgivare 2019–2023. Undersökningen omfattade personalen i de städer, välfärdsområden och statens inre säkerhet som deltog i Kevas projekt Hållbart arbetsliv samt personalen hos några arbetsgivare i utbildningssektorn.

Pensioneringen följer de senaste årens trend

Bland de arbetsgivare som var med i undersökningen är trenden för pensionsavgång i linje med de senaste årens trend i den offentliga sektorn: Antalet personer som avgår med ålderspension ökar och pensioneringsåldern stiger. Ökningen påverkades särskilt av indexförändringarna i arbetspensionerna 2023 och 2024.

Antalet personer som avgått med invalidpension varierade något från år till år under undersökningsperioden, men frekvensen har till och med minskat något.

Också denna undersökning pekar på det typiska fenomenet i den offentliga sektorn: Sjukdomar i rörelseorganen och psykiska störningar var den vanligaste orsaken till arbetsoförmåga. Detta gäller särskilt rehabiliteringsstöd och delinvalidpension.
Inom vården, småbarnspedagogiken och undervisningen betonas depressiva sjukdomar i invalidpensionerna. I säkerhetssektorn är sjukdomar i rörelseorganen den vanligaste orsaken.

I fråga om delinvalidpension var de vanligaste orsakerna relaterade till sjukdomar i leder och rygg, och vid partiellt rehabiliteringsstöd och rehabiliteringsstöd depression och återfall av depression.

Korta sjukskrivningar

I en uppföljning av samma material undersöktes sambandet mellan sjukfrånvaro och anknytning till arbetsmarknaden 2019–2021.

Under undersökningsperioden överlappades sjukdom med arbete hos majoriteten av personalen och med tanke på risken för arbetsoförmåga var det fråga om relativt ofarliga sjukdomar. Sjukfrånvaroperioderna var i regel korta, vanligtvis 1–3 dagar och i genomsnitt 5–6 dagar. Sjukfrånvaro förekom självfallet mest inom vården och småbarnspedagogiken med hänsyn till arbetets natur.

Av resultaten kan man inte dra slutsatser om någon regelbundenhet i anslutning till epidemin eller sjukdomsvågor i fråga om förekomst av sjukfrånvaro.

Hos en liten del av personalen var ökad sjukfrånvaro förknippad med övergång till invalid- eller ålderspension inom en snar framtid. Man måste uppmärksamma uppkomsten av sjukfrånvaro.

– De senaste årens snabba förändringar har utmanat arbetsplatserna i den offentliga sektorn. Covid-19-pandemin, bristen på kvalificerad arbetskraft och övergången till välfärdsområden ställde arbetet och arbetsförmågan i ett nytt ljus. Att leda arbetsförmågan är centralt för att vi ska kunna övervinna förändringen i verksamhetsmiljön och omsätta den i arbetshälsa och effektivitet, säger Janne Salonen.

Undersökningsrapport (på finska): Registerundersökning av personalen hos arbetsgivare som deltog i projektet Hållbart arbetsliv 2019–2023 (pdf)

Undersökningsrapport (på finska): Sjukfrånvaro bland personalen hos arbetsgivare som deltog i projektet Hållbart arbetsliv och anknytning till arbetsmarknaden (pdf)

Blogginlägg | Janne Salonen (på finska): Studier om konsekvenserna av pandemin för personalen i den offentliga sektorn

Ytterligare information:

Janne Salonen, statistikanalytiker, tfn 040 922 7231,
janne.salonen(snabel-a)keva.fi