I fjol gick totalt 5 800 arbetstagare i den offentliga sektorn i invalidpension. De vanligaste orsakerna till invalidpension var sjukdomar i rörelseorganen och mentala störningar: båda grupperna täckte omkring en tredjedel av alla invalidpensioner som börjat.
År 2019 gick 35 % av arbetstagarna i invalidpension på grund av sjukdomar i rörelseorganen medan orsaken i 32 % av fallen var mentala störningar. Andelen av sjukdomar i rörelseorganen av de primära sjukdomsorsakerna för invalidpension har under de senaste åren sjunkit samtidigt som andelen av mentala störningar har ökat.
Ändringen beror både på att antalet sjukdomar i rörelseorganen har sjunkit och på att mentala störningar på motsvarande sätt har ökat: särskilt affektiva störningar och bland dem speciellt depression fortsatte att öka också år 2019 samtidigt som till exempel nya fall av rygg- och ledsjukdomar sjönk något.
Antalet personer som gick i invalidpension var år 2019 på samma nivå som 2017, efter att det 2018 var lite högre. Arbetstagarna i den offentliga sektorn gick i invalidpension i en ålder av 54,2 år i genomsnitt, samma ålder som i fjol.
Antalet invalidpensioner har ökat relativt sett mest i åldersgruppen över 60 år. Skillnaderna i huvudsaklig diagnos är stora mellan åldersgrupperna: antalet nya fall av sjukdomar i rörelseorganen ökar kraftigt med åldern men i fråga om mentala störningar är åldersfördelningen jämnare, och därför är mentala störningar den klart vanligaste sjukdomsgruppen hos unga.
- Det är lättare att hitta lösningar för fortsättning i arbete genom yrkesinriktad rehabilitering för sjukdomar i rörelseorganen än för mentala störningar, och det kan vara en orsak till att andelen av sjukdomar i rörelseorganen har minskat, säger Kirsi Karvala, chefsöverläkare på Keva.
Mental belastning syns i statistiken, konsekvenserna av coronaviruset dröjer
Det finns sannolikt flera orsaker till ökningen i andelen av mentala störningar.
- Stigmatiseringen av mentala sjukdomar har minskat och de har nu blivit synligare än tidigare. I kommunsektorn har den psykiska belastningen ökat under de senaste åren vilket antagligen syns i statistiken över arbetsoförmåga. En orsak kan också vara den allmänna upplevelsen om att kraven i arbetslivet har blivit tuffare, säger Karvala.
- Coronakrisen leder till att riskerna för psykisk arbetsoförmåga ökar. Arbetsförhållandena måste utvecklas särskilt i de branscher och yrken i vilka risken för arbetsoförmåga redan tidigare har varit hög, såsom inom social- och hälsovårdssektorn. Den mentala hälsan kan i samhället främjas på många nivåer, såväl i barndomens uppväxtmiljö som i arbetslivet och vardagen i övrigt. Mentalvårdstjänster med låg tröskel bör finnas lätt tillgängliga för så många som möjligt, säger Kirsi Karvala.
Än så länge syns konsekvenserna av coronaviruset inte i statistiken över arbetsoförmåga: antalet ansökningar har tills vidare inte stigit från början av året jämfört med 2019.
Stora skillnader mellan olika yrkesgrupper
Skillnaderna mellan olika yrkesgruppers avgång med invalidpension är stora. Till exempel inom byggande, transport, service- och lantbruksarbeten inleddes år 2019 invalidpensioner i förhållande till antalet försäkrade i snitt fyra gånger så mycket som bland specialsakkunniga inom ekonomi, förvaltning och juridik. Skillnaderna i naturen av olika yrken och åldersstrukturen i yrkesgrupperna syns också i det att antalet nya invalidpensioner är högt till exempel bland personer som arbetar med städning och köksarbete, medan invalidpensionering är mer sällsynt inom polisen och försvarsmakten.
Avgångarna med invalidpension har under de senaste åren relativt sett blivit vanligare särskilt i yrken inom socialvården och inom bildning trots att de under de senaste fem åren har ökat i nästan alla stora yrkesgrupper.
Relativt sett mest inleds invalidpension till exempel bland avbytare, städare, fastighetsskötare, köksbiträden och vårdare inom socialvården. I vissa yrkesgrupper kombineras den kraftiga ökningen med ett mindre antal försäkrade och en kraftig uppgång i medelåldern, vilket är fallet med hemvårdsarbetare, avbytare och städare. I vissa grupper, såsom barnträdgårdslärare, hälsovårdare och klasslärare, har antalet invalidpensioner däremot traditionellt varit mycket lågt, men under de senaste fem åren har antalet varit relativt stort.
Invalidpension söks allt mer
En förklaring till det ökade antalet invalidpensioner är att antalet ansökningar om invalidpension under de senaste åren har ökat. År 2019 ökade i synnerhet antalet ansökningar om förlängning men även antalet nya ansökningar om full invalidpension ökade med 4 %.
- I synnerhet antalet nya ansökningar om invalidpension för viss tid, alltså rehabiliteringsstöd, och pensioner som söks av mentala orsaker har ökat jämfört med andra grupper, säger pensionsdirektör Merja Paananen som ansvarar för Kevas invalidpensionsbeslutsverksamhet.
- Samtidigt har antalet avslagsbeslut i den offentliga sektorn ökat i likhet med hela arbetspensionssektorn, säger hon. I den offentliga sektorn fick en fjärdedel alltså 25,5 % av sökandena avslagsbeslut om ansökan om invalidpension år 2019.
Ytterligare information:
chefsöverläkare Kirsi Karvala, tfn 020 614 2228, kirsi.karvala@keva.fi
pensionsdirektör Merja Paananen, tfn 040 822 0735, merja.paananen@keva.fi
statistikanalytiker Petra Sohlman, tfn 041 547 1745, petra.sohlman@keva.fi
Statistik över invalidpensioner i den offentliga sektorn 2015–2019 (på finska) (pdf)