Finansiering av pensionerna

Pensionerna finansieras med pensionsavgifter och placeringsavkastning.

År 2017 var de pensionsavgifter som betalades till Keva för första gången lägre än de utbetalda pensionerna. Denna skillnad kommer att öka mycket fort under de kommande åren. Inom systemet enligt lagen om Keva måste därför placeringsavkastning och i framtiden också kapital i allt större utsträckning användas till att finansiera pensionerna.

Enligt finansieringskalkyler kommer fondens medel och avkastning under nästa decennium att användas till ett genomsnittligt belopp om cirka 1,3 miljarder euro per år mätt i aktuellt penningvärde, vilket under ett decennium betyder cirka 13 miljarder euro. På 2030-talet kommer fondens medel i en accelererande takt att användas för utbetalning av pensioner: då finansieras en dryg fjärdedel av pensionsutgifterna med fondens medel. Pensionssystemets likviditet och säkerställandet av den förutsätter att placeringsverksamheten beaktar volatiliteten på placeringsmarknaden men också är beredd på att bland annat risker behäftade med finansieringsgrunden realiseras. 

Pensionsavgiftens nivå bestäms utifrån grunderna för åtagandena i det förmånsbestämda pensionssystemet och de är hållbara i flera generationer. Medlen i pensionssystemet och de förväntade avgiftsinkomsterna måste stå i balans med de förväntade pensionsutgifterna. Pensionsavgiften hålls stabil genom att fonden används mer vid finansieringen av utgifterna under de år då pensionsutgiften är som högst.

Behovet av avgifter är större i pensionssystemet för Kevas medlemssamfund än i den privata sektorns ArPL-system. Detta beror bland annat på det pensionsskydd som intjänats före 1995 och som är bättre än i ArPL, kvinnodominansen i kommunsektorn, äldre åldersstruktur och längre förväntad livslängd.

Pensionsavgifter tas numera ut på grundval av både löner och pensionsutgifter. Alla arbetstagare betalar en andel som motsvarar avgiftsprocenten i den privata sektorn från sin lön. Arbetsgivarna betalar på grundval av de utbetalda lönerna en lönebaserad pensionsavgift som innehåller en arbetsgivarspecifik invalidpensionsavgift. Därtill betalar arbetsgivarna en separat pensionsutgiftsbaserad avgift på grundval av de pensionsutgifter som föranleds av löpande pensioner som intjänats före 2005.

Komponenterna i den lönebaserade pensionsavgiften fastställs på så sätt att de motsvarar nivån på ArPL-avgiften i den privata sektorn. Den avgift som överstiger ArPL-nivån samlas in genom en pensionsutgiftsbaserad avgift.