Anne är den första kvinnan som fått beslut om arbetslivspension i den offentliga sektorn

Arbetsförmåga Pensioner
Arbetsförmåga Pensioner

Anne Veijalainen är nybliven pensionär: hennes arbetslivspension började den 1 maj. Innan dess hann hon arbeta över 38 år inom barnskyddet. I slutskedet av karriären tärde det psykiskt belastande arbetet och artros på arbetsförmågan.

- Jag har haft fast anställning sedan 1980 och före det jobbade jag på somrarna och vid sidan av studierna. Jag har socialpedagogexamen och arbetade så gott som hela min yrkeskarriär i Lahtis, säger Anne.

Anne trivdes så gott som hela yrkeskarriären på samma arbetsplats – först på barnhem och de sista drygt 10 åren i barnskyddets öppna vårdtjänster.

Anne_Veijalainen_2.png

- Arbetet i barnskyddet var sådant som jag alltid hade velat göra och också min arbetsenhet var jättebra. Man kunde säga att jag har fått arbeta i det som är mitt kall.

- Till en början jobbade jag i tre skift och de senaste 10 åren i två. Den rytmen passade mig bra. På grund av skiftarbetet fick jag ledigt på vardagar och det var fint att jag kunde vara hemma med familjen ibland också på en vardag.

Arbetet var psykiskt belastande eftersom barnskydd oftast inte är en trevlig sak för klienten eftersom man där lägger sig i mänskans liv på ett så grundläggande sätt. Också klienternas tunga erfarenheter var psykiskt belastande.

- Under de senaste tiderna förändrades jobbet med större tyngd på öppenvård och det syntes som en ökning i samarbetet med familjerna. Växelverkan och det nätverkande arbetet med barn och unga som är omhändertagna och placerade som en stödfunktion i den öppna vården och deras vårdnadshavare och andra var belastande och ibland psykiskt tungt. Samtidigt var det ändå belönande när man såg att omständigheterna kunde ändras också mot det bättre när man arbetade tillsammans med familjerna.

Utöver den psykiska belastningen begränsades Annes arbetsförmåga av artros som ledde till sjukfrånvaro. Hon kände att hon inte heller fysiskt är i bästa skick längre. Anne upplevde med stigande ålder att det kändes tungt med pressen på att vara tvungen att vara snabb och orka med förändringar. Hon kunde inte längre arbeta i en sådan rytm som hon hade önskat.

Info om arbetslivspension på webbplatsen

Anne hittade uppgifter om arbetslivspension på Kevas webbplats.

- Jag sökte på webbplatsen efter information om hurdana möjligheter jag har att få pension. På våren 2017 hittade jag detta nya pensionsslag. Knappast någon kände då till denna möjlighet. En bekant fysioterapeut berättade att hon varit med om att göra pensionsansökningar men upplevt det som besvärligt att det inte i lagen exakt specificeras vad som kan klassificeras som belastande arbete.

Anne talade om sin situation med företagsläkaren och tillsammans beslutade de att lämna in en ansökan om arbetslivspension. En företrädare för arbetsgivaren gav ett eget utlåtande om karaktären på Annes arbete och dess belastning.

- Arbetsgivaren förhöll sig väl till min ansökan och jobbade mycket med att reda ut bakgrunder och skriva upp olika aspekter på jobbets karaktär vilka behövdes för ansökan.

Anne hade haft ett halvt år kvar till den nedre åldersgränsen för ålderspension och till den personliga pensionsåldern var det cirka ett år kvar.

- Jag redde nog ut hur mycket mer jag hade fått i pension om jag hade orkat stanna längre kvar i arbetslivet. Ekonomiskt var det här ju inte så lönsamt men jag upplevde att jag absolut inte orkade arbeta ända fram till pensionsåldern.

Ansökan om pension gick behändigt via nätet

Anne gjorde pensionsansökan elektroniskt i tjänsten Dina pensionsuppgifter.

- Det var behändigt att göra ansökan elektroniskt när man inte behövde skicka papper och bilagor separat per brev. Också läkaren skickade läkarutlåtande B elektroniskt direkt till Keva.

- Jag ansökte först om ett förhandsbeslut om arbetslivspension i mitten av november och vid samma tider gav arbetsgivaren sitt utlåtande. Sedan tog Keva kontakt med mig personligen för det behövdes vissa tilläggsutredningar om min arbetshistoria. Jag upplevde att jag fick bra med hjälp så att de små brister som fanns i min ansökan blev korrigerade.

I mitten av januari fick Anne ett förhandsbeslut om arbetslivspension och sedan, när Anne hade skickat en bekräftelse till Keva om att hon tar emot pensionen, fick hon ett slutligt pensionsbeslut i slutet av januari. I början av maj gick Anne i pension.

Som pensionerad har man tid att syssla med sina hobbyer och sköta om sina anhöriga

- Nu när jag är pensionerad får jag röra mig i min egen takt och orkar mycket bättre också fysiskt. Livskvaliteten har förbättrats avsevärt, säger Anne.

Min mamma fyller 98 år och fordrar daglig omvårdnad även om hon bor i ett servicehus. Nu har jag också mer tid att umgås med mina barn.

Annars håller jag på och sköter trädgården och går ut med hunden. Jag har också tänkt börja med vattengymnastik.

Anne_Veijalainen_1.png

- Jag försöker nu få mig själv i gott skick. Det är fint att jag ännu kan njuta av livet och inte längre behöver ta ut mig på jobbet.

- Kanske jag i något skede kunde jobba lite med något lättare arbete. I pensionsbeslutet fanns tydlig information om inkomstgränserna.

Arbetslivspension är en ny pensionsform

- Arbetslivspensionen är på ett sätt ett mellanting mellan invalidpension och ålderspension vilket kommer väl fram också i Annes fall, säger pensionsdirektör Merja Paananen.

Arbetslivspension kräver, på samma sätt som invalidpension, att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, handikapp eller skada, men kravet på nedsatt arbetsförmåga är lindrigare. Arbetslivspensionen närmar sig ålderspensionen i och med att för att få den måste man ha fyllt 63 år. Yngre personer än så kan denna pension inte beviljas.

Det väsentliga för arbetslivspensionen är att för att kunna få den måste sökanden ha arbetat minst 38 år i ett visst slag av belastande och slitsamt arbete. Det vilket arbete som uppfyller kraven på belastande och slitsamt arbete har man försökt definiera möjligast noggrant men i praktiken är en tolkning av arbetets karaktär för närmare 40 år sedan inte alltid lätt, säger Merja Paananen.

Ett ansträngande och slitsamt arbete kan vara såväl fysiskt som psykiskt belastande. Kriterierna för psykisk belastning och slitsamhet anknyter till växelverkande arbete eller arbete som kräver ständig vaksamhet och där det finns risk för våld. Nattarbete eller på annat sätt belastande skiftarbete gör inte i sig ett arbete psykiskt belastande, men det tas i betraktande i helhetsbedömningen. Däremot är organisationsförändringar och de förändrade kraven på arbetet eller atmosfären på arbetsplatsen aspekter som inte kan beaktas vid bedömningen av hur belastande arbetet är.

- Intresset för arbetslivspension har hittills varit rätt svagt vilket torde bero på att pensionsåldern ännu inte har stigit nämnvärt från 63 år. Dessutom har man i den offentliga sektorn i hög grad utnyttjat delinvalidpensioner som stöd för att orka arbeta fram till ålderspensionen. I många yrken i den offentliga sektorn har också förekommit lägre pensionsåldrar via vilka man gått i ålderspension tidigare än normalt. Intresset för arbetslivspension kanske ökar när pensionsåldern stiger till närmare 65 år, säger Paananen.

Det lönar sig att först ansöka om förhandsbeslut om arbetslivspension

Det lönar sig att först ansöka om förhandsbeslut om arbetslivspension. Förhandsbeslutet gäller 6 månader. Keva undersöker också alltid om den sökande eventuellt kan ha rätt till invalidpension på grund av nedsatt arbetsförmåga. Invalidpension är ekonomiskt sett lite bättre eftersom där också ingår en andel återstående tid dvs. tiden från när man blev arbetsoförmögen tills man uppnår pensionsåldern.

- Det lönar sig att noggrant förklara arbetets karaktär, så noggrant som möjligt beskriva hurdana uppgifter och arbetsrörelser som arbetet innefattat och i vilken utsträckning. Om arbetet har förändrats under årens gång, så behövs beskrivningar också av de tidigare skedena av yrkeskarriären. Ansökningar som görs i samråd mellan arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården ger bästa resultat och tillräckliga utredningar, säger Merja Paananen