De anställda i den offentliga sektorn upplever sitt arbete som meningsfullt Sämre resurser för bemötande av förändringar

De anställda i den offentliga sektorn upplever i regel sitt arbete som viktigt och de är entusiastiska över det. Enligt de nyaste undersökningarna har den positiva utvecklingen av påverkningsmöjligheterna avstannat i kommunsektorn och inom kyrkan och allt färre anställda anser att de har resurser för bemötande av förändringar i arbetet.

Keva har undersökt arbetsförhållandena och arbetshälsan för de anställda inom hela den offentliga sektorn, dvs. kommunsektorn, staten och den evangelisk-lutherska kyrkan samt strategisk ledning av arbetsförmågan och företagshälsovårdssamarbete i två olika undersökningar.

Resultaten av den offentliga sektorns arbetshälsobarometer pekar på att nästan alla anställda i den offentliga sektorn upplever att deras arbete är viktigt och meningsfullt. Fyra av fem anställda är entusiastiska över sitt arbete och upplever arbetsglädje. Lika många bedömer att deras fysiska och mentala arbetsförmåga är bra eller utmärkt.

Resultaten tyder emellertid på att den positiva utvecklingen i påverkningsmöjligheterna för personalen i kommunsektorn och inom kyrkan har avstannat. Nu är det 59 procent av kommunsektorns och 73 procent av kyrkans anställda som anser sig kunna påverka sitt arbete. Bland de anställda hos staten är talet 64 procent. Också allt färre anställda i kommunsektorn och inom kyrkan bedömer att de har bra resurser att bemöta förändringar i arbetet. Enligt arbetslivsexpert Laura Pekkarinen kan de aktuella förändringarna i den offentliga sektorn för sin del öka osäkerheten bland de anställda.

- Vid förändringar är det viktigt att se till att de anställda behåller sina möjligheter att inverka på arbetet, betonar hon.

Psykisk belastning och brådska problem i kommunarbetet

Ett klart problem särskilt i kommunsektorn är den psykiska belastningen och brådskan i arbetet. Av de anställda i kommunsektorn upplever 61 procent, inom kyrkan 52 procent och i statens ämbetsverk 46 procent psykisk belastning i sitt arbete. En tredjedel av alla de anställda i den offentliga sektorn anser att det inte ges tillräckligt med tid för att utföra arbetet.

Fysiskt belastande arbete hör till vardagen i många yrkesgrupper, och inom flera yrkesområden är också våld ett problem. Till exempel inom social- och hälsovården, polisen och fångvården har nästan varannan anställd under det senaste året upplevt våld eller hot om våld där utövaren har varit en klient.

Information om arbetshälsa och arbetsförmåga utnyttjas inte alltid

Resultatet av undersökningen Strategisk ledning av arbetsförmåga och företagshälsovårdssamarbete tyder på att information om personalens arbetshälsa och arbetsförmåga samlas in i stor utsträckning som stöd för ledning. Också prognoser över personalens kompetensbehov vid förändringar görs oftare än tidigare: 91 % av arbetsgivarna i den offentliga sektorn har genomfört en arbetshälsoenkät, 75 % följer upp arbetsförmågan på fortlöpande basis och 84 % förutser kompetensbehoven.

Den insamlade informationen kan emellertid inte i alltid utnyttjas för målinriktad verksamhet. Endast omkring varannan ledningsgrupp behandlar regelbundet mätarna för arbetsförmågan. Under hälften av organisationerna i den offentliga sektorn har en plan för att minska sjukskrivningarna och endast en fjärdedel har en plan för förebyggande av invalidpensioner.

Å andra sidan har organisationer bra verksamhetssätt för att främja yrkeskarriärer. Till exempel tidigt stöd används av 93 procent av organisationerna. Effektiverat stöd vid nedsatt arbetsförmåga och stöd för återgång efter utdragna sjukskrivningar används mer enhetligt än tidigare.

- De anställdas resurser stöds vid förändringar bäst om arbetsförmågan främjas planmässigt och proaktivt. Också rollerna och ansvarsfördelningen måste vara tydliga, säger arbetslivsexpert Heli Kuitunen.

Stora förväntningar på företagshälsovårdssamarbetet

Organisationerna i den offentliga sektorn önskar att producenterna av företagshälsovårdstjänsterna ska producera analyserad och målinriktad information om riskerna för arbetsförmågan, aktiva planer för förebyggande verksamhet samt uppföljning av resultatet i större skala än tidigare.

Företagshälsovården producerar rapporter om läget för arbetsförmågan i själva verket mer regelbundet än tidigare men de utnyttjas inte alltid i organisationerna för planering av verksamheten och företagshälsovårdssamarbetet. Under hälften av de HR-ansvariga uppger att mätbara mål sätts upp utifrån rapporterna till exempel för att minska sjukskrivningarna. Företagshälsovårdens effektivitet bedöms inte heller alltid på ett övergripande sätt.

Digitaliseringen och de strukturella förändringarna i den offentliga sektorn leder till omfattande förändringar i arbetet i den offentliga sektorn.

- Nu när undersökningarna för första gången utöver kommunsektorn och den evangelisk-lutherska kyrkan också omfattar staten ger de en heltäckande bild av arbetshälsa och ledning av arbetsförmåga i hela den offentliga sektorn, säger Kevas direktör för arbetslivstjänster Kati Korhonen-Yrjänheikki.

- Vi har lång erfarenhet av resultatrikt arbete kring utvecklingen av ledning av arbetsförmåga i den offentliga sektorn. I och med digitaliseringen får vi nya möjligheter att utnyttja data som stöd då vi ska lösa knepiga situationer i arbetslivet. I alla omvälvningar behövs fortfarande effektiva tjänster för att minska risken för arbetsoförmåga, säger hon.

Rapporterna över undersökningarna (på finska)

Ytterligare information:

Den offentliga sektorns arbetshälsobarometer,
arbetslivsexpert Laura Pekkarinen, tfn 040 5741 803, laura.pekkarinen@keva.fi

Strategisk ledning av arbetsförmåga och företagshälsovårdssamarbete,
arbetslivsexpert Heli Kuitunen, tfn 040 352 8252, heli.kuitunen@keva.fi

Kevas arbetslivstjänster,
direktör för arbetslivstjänster Kati Korhonen-Yrjänheikki, tfn 040 700 3335, kati.korhonen-yrjanheikki@keva.fi