För ett och ett halvt år sedan grämde sig tammerforsbon Arja Rantanen verkligen över att hon inte fick gå i pension efter en lång sjukskrivning. Numera är hon lycklig över att hon inte behövde gå i pension. Orsaken till att hon ändrade åsikt var en lyckad arbetsprövning.
Den 46-åriga bibliotekarien Arja Rantanen minns att de första veckorna när hon återgick till arbetet var svåra. Fler än en gång gick hon gråtande hem.
- Det kändes som om jag inte längre kunde mitt arbete. Endast arbetskamraterna och alfabetet var de samma. Det fanns så mycket att lära sig, från det nya datasystemet till spelreglerna på arbetsplatsen. Jag hade inte lyckats med återgången till arbetet utan den stegvisa ökningen av arbetstiden och arbetsuppgifterna som möjliggjordes av det rehabiliteringsstöd som Keva beviljade, poängterar hon.
Nu då det har gått litet över ett år sedan arbetsprövningen började, har arbetet igen blivit en betydelsefull del av livet som framförallt skänker glädje.
Smärtan lamslog
Svårigheterna började för tre år sedan då en outhärdlig smärta drabbade området kring skulderbladen och nacken. Funktionsförmågan i vänstra handen försämrades så att jag inte alls kunde röra handen. Vid undersökningarna konstaterades diskbråck i nacken.
- En förlossning är rena barnleken jämfört med den smärtan. Efteråt har det varit svårt att begripa hur man har kunnat stå ut med en sådan smärta.
Efter några månader var det dags för operation där en artificiell kotmellanskiva opererades in i nacken.
- Jag var inte intresserad av operationen på grund av riskerna, men i det skedet fanns det inga andra alternativ. Smärtorna hade pågått redan i månader.
Rehabiliteringen var en lång process. Nervvärken fortsatte ännu flera veckor efter operationen och det gick åt en hel del smärtstillande medel.
Tanken på arbetsprövning stressade
Rantanen levde i tron att det var slut med arbetslivet. Hon både antog och hoppades att hon skulle få gå i pension.
- Jag besökte en pensionsrådgivare efter operationen i maj 2011, när sjukdagpenningsperioden var slut. Jag fyllde i pensionspappren men de kom som en bumerang tillbaka från Keva och jag fick i stället fylla i en ansökan om arbetsprövning. Min första reaktion var ilska: anses jag inte ha några krämpor, minns hon.
Rantanen berömmer sin företagsläkare flera gånger. Efter otaliga besök och undersökningar konstaterade läkaren att det inte finns något diagnostiskt sätt att reda ut Rantanens arbetsförmåga, men att arbetsprövning vore en bra mätare.
- Tanken stressade rysligt. Det hade skett stora förändringar i arbetet under min nästan tvååriga frånvaro. Jag hade inte velat återgå till arbetet och jag var övertygad om att företagshälsovården och Keva endast ville pina mig. Jag kunde ännu inte förstå att processen var för mitt eget bästa.
Jag reste sig med hjälp av stödet
Arbetsprövningen började i december 2011. Till en början var det svårt att gå tillbaka till arbetsplatsen. Att återkalla spelreglerna på arbetsplatsen och förmågan till växelverkan skedde inte med en gång.
- Till all lycka har jag en underbar arbetsplats där också chefsarbetet och företagshälsovården fungerar bra.
Tanken på att hon hade tre månader på sig för att lära sig arbetsuppgifterna hjälpte att komma igång. Arbetskamraternas sparrande hade en stor betydelse för att höja arbetsförmågan. Även företagsläkaren, företagspsykologen och företagsfysioterapeuten stödde henne.
Lyckade kundtjänstsituationer stärkte tron på den egna yrkeskompetensen.
- Först i det skedet när jag själv förstod att man inte tar något ifrån mig vid rehabiliteringen utan att vi står på samma sida, förbättrades min arbetsförmåga avsevärt. Före det är den slutliga effekten av stödåtgärderna ringa.
Rantanen säger att hon förstår att alla fall inte får ett lika lyckligt slut. Runt henne har det funnits yrkeskunniga människor och dessutom har slumpen liksom en god portion sisu varit avgörande. Den måste bara grävas fram lite.
- Jag kan vara tacksam över att jag har klarat mig. Detta har också varit ett gott exempel för mitt 16-åriga barn på hur man efter svårigheter kan resa sig och gå vidare.
-------------------------------------------