När det bland personalen fortlöpande börjar förekomma mycket sjukskrivningar eller om sjukskrivningarna koncentreras speciellt på vissa yrkesgrupper eller arbetsenheter är det senast dags för arbetsgivaren att börja reda ut vilka orsaker som ligger bakom företeelsen. I de sjukskrivningsuppgifter som under många år hade samlats hos Jyväskylä stad fick man fram många knutpunkter genom att kombinera uppgifterna med andra registeruppgifter och analysera dem. Genom de resultat man kommit till kan man i fortsättningen bättre identifiera och förebygga riskerna för arbetsförmågan.
Sjukskrivningarna bland personalen har årligen legat på en rätt hög nivå i Jyväskylä och skillnaderna mellan de olika yrkesområdena har ibland varit stora.
För arbetsgivarna innebär det höga antalet sjukskrivningar förutom höga kostnader också
arbeten eller överhuvudtaget gällande hur verksamheten på
arbetsplatsen löper. Personaldirektör Arja Aroheinä betonar att bakgrunden till djupanalysen dock primärt var en önskan om att förbättra personalens arbetshälsa och ork i arbetet. – Vi ville reda ut vilka faktorer som leder till arbetsoförmåga och hur vi på förhand kan hjälpa och stödja våra anställda att må bättre, och göra det så att cheferna leder arbetet med ett övergripande ledarskapsgrepp och att personalen själv deltar aktivt.
Man behöver genuina samtal på rätt nivå om arbetet. Vi människor är långtifrån alltid perfekta arbetstagare, arbetet utförs ibland också på ett helt medelmåttigt sätt– detta faktum bör man identifiera och vara barmhärtig, utan att ändå glömma målen för den primära uppgiften.
En möjlighet att djupgående bedöma och förutspå risken för arbetsförmågan uppstod i det nätverksmässiga samarbetet mellan Keva, Jyväskylä stad och stadens företagshälsovård våren 2019.
Tillsammans med partnerna började man strukturera och analysera data som samlats in hos Keva. I det inledande skedet av projektet kom det fram att det inte på grund av integritetsskyddsorsaker var möjligt att kombinera alla de data som identifiering och förutseende av risken för arbetsförmågan hade förutsatt. – Utifrån referensramarna för ledning genom information konstaterade vi emellertid att slutsatserna inte förutsätter en kombination av alla data, säger Kevas servicechef Toni Pekka som lett projektet.
– När det finns mycket data kan man med tillräcklig noggrannhet upptäcka avvikelser. Samarbetet mellan de olika aktörerna är avgörande när målet är att identifiera faktorer som det lönar sig att ingripa i eller att göra på annat sätt.
Analysprojektet indelades i tre delprojekt utifrån vilkas resultat och observationer med hjälp av data från en så lång tidsperiod som möjligt riskfaktorer för arbetsförmågan och vägar mot invalidpension reddes ut. Därtill var målet att identifiera och modellera avvikande prevalens i sjukskrivningsstatistiken och utreda prognostiseringsmöjligheterna gällande arbetsoförmåga.
Med hjälp av resultaten och observationerna funderade man också på så praktiska utvecklingsåtgärder som möjligt. – I det skedet när resultaten blir klara befinner vi oss alltid högst halvvägs i processen för ledning genom information, betonar Pekka.
Långa sjukskrivningar korrelerar med invalidpension
I delprojektet Vägen mot invalidpension kombinerades data om anställningsförhållanden, pensioner, rehabilitering och sjukfrånvaro och kartlades den väg som invalidpensionerade gått. Av resultaten kan man uttolka bl.a. när antalet sjukskrivningar och deras längd börjar uppvisa sådana drag att de i sista hand kommer att leda till invalidpension.
I det andra delprojektet analyserades organisationens prevalens noggrannare och ett så kallat prevalensindex modellerades utifrån vissa bakgrundsuppgifter. I det tredje delprojektet söktes lösningar på faktorer som förutspår en nedgång i arbetsförmågan genom att kombinera företagshälsovårdens patientdata med sjukfrånvarouppgifterna.
En av de centrala observationerna var att både långa
sjukskrivningar och deras antal korrelerade med att invalidpensionen började. – Speciellt beaktansvärt i resultaten är att sannolikheten för invalidpension steg redan efter 15 årliga sjukdagar och två sjukskrivningar, säger Kevas statistikanalytiker Petra Sohlman.
Viktigast inom arbetsmiljöledning är förebyggande
I arbetsmiljöledning lönar det sig att betona förebyggande och å andra sidan när utmaningar med arbetsförmågan uppstår att reagera tillräckligt tidigt. Erfarenheterna och informationen från Jyväskyläprojektet stöder denna observation.
– En konkret praktisk åtgärd som projektet gav upphov till var
eventuella ändringar i de så kallade gränserna för ingripande, säger Kevas arbetslivsexpert Kaisa Hakkarainen.
Enligt Hakkarainen är viljan att söka efter och hitta lösningar det viktigaste steget mot identifiering och förebyggande av riskerna för arbetsoförmåga: – Man behöver inte nödvändigtvis något AI-assisterat projekt för att kartlägga riskerna för arbetsförmågan. De uppgifter som arbetsgivaren själv har om sjukfrånvaro eller resultat från personal- eller välbefinnandeenkäter kan också vara utmärkta källor.
Observationer om projektet visar att risken för att bli invalidpensionerad stiger redan som en följd av också korta sjukskrivningar. – Denna observation är viktig för oss när speciellt korta sjukskrivningar har ökat i Jyväskylä under det senaste året, säger Aroheinä.
– Nu kan vi redan i ett tidigare skede koncentrera oss på konkreta lösningar i vardagen, innan vi redan är långt på väg mot arbetsoförmåga. Av oss alla krävs att vi förbinder oss att fatta tag i saker i tid samt förmåga att diskutera. I dialogen är det bra att komma ihåg att det ofta är fråga om att lyssna och om helt grundläggande saker som går att lösa.