Antalet sjukdagar hos personalen i Janakkala kommuns måltids- och städservice sjönk med 40 % i fjol. Den betydande nedgången vittnar förutom om lyckat chefsarbete också om betydelsen av förutseende arbetsmiljöledning.
Personaldirektör Maija Nivala (bilden till höger) 
anser att arbetets fysiska belastning och de symtom det medför för rörelseorganen är de främsta problemen för arbetsförmågan i kommunen. – En stor del av personalen arbetar inom undervisning och hälso- och sjukvård och arbetstagarnas medelålder är 45 år. Arbetet är fysiskt belastande, vilket det ofta är i kommunala arbeten, säger Nivala.
Arbetsmiljöledning en del av det praktiska chefsarbetet
Detta återspeglas även i enheten för måltids- och städservice. Antalet sjukdagar under året hade gått upp till 1 500 när servicechef Mervi Erkkilä-Rautiainen (bilden nedan) började i sitt arbete i enheten i fjol.
På initiativ av Erkkilä-Rautiainen började man genast söka lösningar på situationen i enheten för måltids- och städservice. Målet var klart: en betydlig minskning av antalet sjukdagar.
Cheferna började aktivt utnyttja de centrala modellerna och verktygen för förutseende arbetsmiljöledning. Enligt Erkkilä-Rautiainen lyckades arbetsmiljöledningen främst just tack vare enhetschefernas nya tankesätt. – Vi har förstått att arbetsmiljöledning är helt vanlig praktisk ledning och inte någon separat verksamhet.
Verktygen för arbetsmiljöledning utnyttjas aktivt i arbetet i vardagen i enheten för måltids- och städservice. – Vi har fungerande modeller för ersättande och anpassat arbete samt ett effektivt stöd för återgång till arbete och vi vet hur vi ska utnyttja dem, säger Nivala. Också deltidsarbete och arbetsprövning har utnyttjats i enheten. En del av personalen omskolas också inom ramen för Kevas yrkesinriktade rehabilitering.
Proaktivitet den effektivaste metoden
Samarbetet mellan enhetschefen och kommunens personalchef har varit tätt från första början. – Till en början ordnade vi tillsammans med Keva en workshop för servicecheferna och funderade tillsammans på vad vi kunde göra åt sjukfrånvaron, berättar Nivala. Den viktigaste insikten i workshoppen var att vi i stället för nedsättningen i arbetsförmågan borde fokusera på den återstående arbetsförmågan, hur stor den är och för vilka uppgifter den lämpar sig.
– Hur man lyckas med arbetsmiljöledning beror främst på insikter. Man måste veta när man ska reagera och agera. Det effektivaste verktyget är att ingripa i tid, säger Nivala och Erkkilä-Rautiainen sammanfattningsvis.
Erkkilä-Rautiainen har under sin yrkeskarriär hämtat idéer för arbetsmiljöledning bland annat från Kevas utvecklingsnätverk samt en coachning för några år sedan. Coachningen fokuserade på samarbete med företagshälsovården, stöd för chefsarbetet samt på arbetshälsan som en mer betydande del av strategin.
Minskning av arbetsoförmåga ett gemensamt mål
Personalen har värdesatt arbetsgivarens aktivitet vid stödet av arbetsförmågan. – Hos oss är allt arbete värdefullt, säger Erkkilä-Rautiainen. Nu vill vi införa enhetens verksamhetsmodell också på andra håll i organisationen. Även ekonomiska skäl uppmuntrar till aktiv arbetsmiljöledning: Janakkala har under ett år sparat över 200 000 euro till följd av att sjukfrånvaron har minskat i en enda enhet.
De positiva konsekvenserna inverkar också på chefsarbetet. När sjukfrånvaron minskar går inte chefernas arbetstid åt till att söka vikarier eller organisera arbetsuppgifterna, utan resurserna kan användas till något annat, säger Erkkilä-Rautiainen.