Kevas pensioneringsprognos omfattar för första gången uppgifter om de personer som går i pension från yrken i välfärdsområdena. I rapporten finns såsom tidigare också information om den förväntade pensionsavgången inom kommunsektorn, staten och kyrkan.
Enligt pensioneringsprognosen kommer i snitt var tredje arbetstagare (32 %) att gå i pension inom de följande tio åren.
Antalet personer som kommer att gå i pension är relativt sett störst i Lapplands, Kajanalands och Södra Savolax välfärdsområden. Där kommer omkring 35 procent av den nuvarande personalen att avgå med ålders- och invalidpension 2024–2033. Pensionsavgången är mindre än i landet i övrigt i Vanda och Kervo välfärdsområde och Mellersta Österbottens välfärdsområde samt bland personalen i HUS-sammanslutningen, knappt 30 procent av den aktuella personalen på tio år.
I en del av yrkesgrupperna i välfärdsområdena kommer till och med hälften av arbetstagarna att gå i pension
Prognosen återspeglar arbetstagarnas ålders- och yrkesstruktur.
- Största delen av dem som går i pension övergår till ålderspension och skillnaderna i pensionsavgången mellan områdena beror främst på skillnaderna i ålderspensionering. I fråga om avgången med invalidpension är skillnaderna mellan olika områden inte stora. Mellan olika yrkesgrupper är skillnaderna i den uppskattade pensioneringen däremot stora, berättar statistikanalytiker Petra Sohlman.
En granskning av personalen i välfärdsområdena i sin helhet tyder på att närvårdare och sjukskötare är de grupper där antalet pensioneringar är störst. Relativt sett störst är pensionsavgången under de närmaste åren bland hemtjänstarbetare, mottagnings- och rådgivningsskötare och mentalvårdare: klart mer än hälften av den nuvarande personalen kommer att gå i pension under de följande tio åren. Under samma tid uppskattas också nästan hälften av alla kontorssekreterare, instrumentvårdare, arbetshandledare och hantverkspedagoger gå i pension.
Pensionsavgången är minst bland specialistläkare, brandmän och akutvårdare inom sjuktransport. Tio års prognosen på pensionering är under 20 procent i dessa grupper.
Risken för arbetsoförmåga varierar ganska mycket mellan olika yrkesgrupper. Enligt prognosen är pensionsavgången på grund av arbetsoförmåga i välfärdsområdena störst bland vårdare inom socialvården, vårdare för personer med funktionsnedsättning, arbetshandledare, hantverkspedagoger, personliga assistenter och tandskötare. Avgången med invalidpension är minst i yrken som olika direktörer och specialsakkunniga samt brandmän.
Välfärdsområdena bildade en stor grupp av nya arbetsgivare när de inledde verksamheten i början av 2023. Omkring 235 000 proffs inom social- och hälsovården övergick till anställning hos välfärdsområdena från kommunerna och samkommuner för social- och hälsovård. I mars 2023 var omkring 332 000 försäkrade anställda hos kommuner, kommunala aktiebolag och andra kommunala organisationer.
Var fjärde arbetstagare inom undervisningen och småbarnspedagogiken på väg att pensionera sig
Den uppskattade pensionsavgången under de följande tio åren är cirka 32 procent också i den nuvarande kommunsektorn, alltså i personalen i kommunerna, samkommunerna och de kommunala aktiebolagen.
Yrkesstrukturen i kommunsektorn är däremot mycket annorlunda än i välfärdsområdena. Undervisningen och småbarnspedagogiken är kommunernas största yrkesområden och antalet arbetstagare som inom de närmaste åren kommer att gå i pension är störst i dem. Uppskattningsvis cirka var fjärde klasslärare, lärare inom småbarnspedagogik och barnskötare kommer att gå i pension under de följande tio åren.
I de största yrkesgrupperna är pensionsavgången relativt sett störst bland annat bland familjedagvårdare, biblioteksarbetare, direktörer i undervisningssektorn, förare av tunga fordon och yrken i byggbranschen. Omkring hälften av den nuvarande personalen kommer att gå i pension från dessa yrken under det följande årtiondet.
Var tredje arbetstagare på väg att pensionera sig från yrken hos staten
Enligt prognosen kommer bland de försäkrade enligt statens pensionssystem en tredjedel (33 %) av den nuvarande personalen att gå i pension under de följande tio åren.
I de största yrkesgrupperna kommer pensionsavgången under de närmaste åren att vara relativt sett störst bland annat bland kontorssekreterare, direktörer inom centralförvaltning, lagerskötare och tillståndstjänstemän. Den relativt stora pensionsavgången bland lärare beror på att de yngre lärarna inte är försäkrade hos staten. Pensionsavgången uppskattas däremot vara relativt sett minst i militära yrken och polisyrken samt bland advokater och kommunikatörer.
Per förvaltningsområde är pensionsavgången störst inom Jord- och skogsbruksministeriets och Finansministeriets förvaltningsområden medan den är minst i Kommunikationsministeriets och Försvarsministeriets förvaltningsområden.
Inom kyrkan är pensionsavgången kraftig under det närmaste årtiondet
Under de närmaste tio åren kommer omkring 43 procent av kyrkans nuvarande personal att gå i pension.
Pensionsavgången är relativt sett störst bland annat bland begravningsarbetare, förvaltningsdirektörer samt restaurangföreståndare och skiftledare. I dessa yrken kommer klart över hälften av de nuvarande arbetstagarna att gå i pension inom tio år.
Pensionsavgången är minst bland annat i yrkesgrupperna musiklärare, socialsektorhandledare och driftoperatör i vilka omkring en tredjedel av de nuvarande försäkrade kommer att gå i pension inom tio år.
Geografiskt sett uppskattas pensionsavgången bland kyrkans arbetstagare vara störst i Kuopio och S:t Michels stift medan den är minst i Helsingfors och Uleåborgs stift.
Ytterligare information:
Petra Sohlman, statistikanalytiker, tfn 041 547 1745
Information om pensioneringsprognosen
I prognosen granskas den uppskattade avgången med ålders-, delinvalid- och invalidpension 2024–2043 bland arbetspensionsförsäkrade i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande per slutet av mars 2023. De arbetspensionsförsäkrade omfattar cirka 567 000 arbetstagare i kommunsektorn och välfärdsområdena, cirka 107 000 arbetstagare som är försäkrade enligt statens pensionssystem och knappt 14 000 kyrkans arbetstagare. Siffran omfattar också personer på olika ledigheter (familjeledighet e.d.) och kan således inte jämföras med antalet årsverken som i allmänhet används vid planering.
Syftet med prognosen är att modellera pensionsavgången uttryckligen i den nuvarande personalen, och därför beaktar den inte de nya arbetstagare som inleder sitt arbete i framtiden. Prognosen baserar sig på den realiserade pensionsavgången under de senaste åren och beaktar åldersstrukturen och ändringen i den, yrkesgrupper och kön.
I den här rapporten räknas också HUS-sammanslutningen och Helsingfors stads social- och hälsovårdssektor och räddningsverk med i välfärdsområdena.