Central statistik om pensionsavgången och pensioneringstrenderna i den offentliga sektorn har återigen sammanställts i Kevas dynamiska nätrapport. För första gången ingår också information om pensionerade arbetstagare i välfärdsområdena i rapporten.
Enligt Kevas statistik gick nästan 5 000 arbetstagare i pension i välfärdsområdena 2023. En tredjedel av pensionerna var invalidpensioner, drygt 1 700. Över 3 200 arbetstagare gick i ålderspension i välfärdsområdena.
I fjol gick nästan 6 700 arbetstagare i pension från yrken i kommunsektorn. Också i kommunsektorn var en tredjedel av pensionerna invalidpensioner, något över 2 400. Över 4 200 arbetstagare gick i ålderspension i kommunsektorn.
Totalt pensionerades över 11 600 arbetstagare i kommunsektorn och välfärdsområdena, och nästan 15 200 arbetstagare i hela den offentliga sektorn (inklusive staten och den evangelisk-lutherska kyrkan).
– Antalet personer som gick i ålderspension minskade som väntat år 2023. Det berodde på två faktorer: dels höjningen av åldersgränsen för ålderspension, dels en indexhöjning. Den betydande höjningen av pensionsindexet i början av förra året ledde till att de personer som uppnått åldern för ålderspension redan år 2022 började ansöka om pension i exceptionellt stor skala, vilket minskade antalet ålderspensioner som började löpa förra året, säger statistikchef Katinka Lybäck.
År 2023 gick totalt omkring 4 900 arbetstagare i den offentliga sektorn i invalidpension, i genomsnitt vid 54,9 års ålder.
Sjukdomar i rörelseorganen var den vanligaste orsaken till invalidpensionering och utgjorde en dryg tredjedel av de huvudsakliga sjukdomarna hos de personer som gått i invalidpension. Andelen psykiska störningar var några procentenheter lägre. Bland enskilda diagnoser är depressionsdiagnoser den överlägset vanligaste orsaken till pensionering på grund av sjukdom hos arbetstagarna i den offentliga sektorn.
Antalet delinvalidpensioner rasade i fjol
Den största förändringen jämfört med tidigare år skedde i antalet personer som gick i delinvalidpension: antalet minskade med 20 procent i fjol. Samtidigt ökade antalet personer som gick i full invalidpension med 6 procent.
Senast har antalet personer som gått i delinvalidpension varit lika litet år 2012. Antalet personer var störst år 2018. Efter det stannade tillväxten av, men antalet var på samma nivå fram till förra året då antalet minskade avsevärt.
Minskningen var minst 10 procent i alla yrken. Nästan lika många gick i delinvalidpension från kommunsektorn (802 personer) som från välfärdsområdena (879 personer).
– Den kraftiga nedgången i delinvalidpensioner är naturligtvis en oroande trend. Att utnyttja partiella lösningar är en prioritet för att arbetstagarna kan fortsätta arbeta ens med en partiell arbetsinsats. Detta ligger också i arbetsgivarnas intresse, särskilt eftersom många sektorer samtidigt lider av brist på arbetskraft. Lyckligtvis har antalet ansökningar under de första månaderna 2024 ökat, särskilt när det gäller delinvalidpensioner och partiella rehabiliteringsstöd, säger pensionsdirektör Merja Paananen.
Delinvalidpensionerna minskade i hela den offentliga sektorn, både hos män och kvinnor, och den nedåtgående trenden var liknande också i fråga om de olika sjukdomarna som låg till grund för pensionen.
Förändringar observerades i alla åldersgrupper över 45 år. Nedgången var dock störst bland personer över 60 år, vilket delvis kan förklaras av det ökade intresset för partiell förtida ålderspension. Sett till antalet och i relativa termer minskade delinvalidpensionerna mest för personer som fyllt 62 år. Fram till de senaste åren har delinvalidpensionerna ökat just vid denna ålder.
– Vid årsskiftet 2022–23 övergick väldigt många personer till partiell ålderspension på grund av pensionsindexet och det har säkert fungerat som en väg ut ur arbetslivet också för många arbetstagare med partiell arbetsförmåga.
– Det är viktigt att studera ämnet närmare. Detta är en fråga av social betydelse, inte bara inom pensionspolitiken utan också bland annat med tanke på tillgången till arbetskraft. Man borde till exempel analysera om arbetsgivarnas möjligheter att ordna deltidsarbete eller anpassat arbete har förändrats, eller om det ökade distansarbetet inom vissa sektorer har möjliggjort heltidsarbete trots hälsoproblem. Också till exempel eventuella förändringar i pensionsanstaltens beslutspraxis bör bedömas, säger Paananen.
Arbetslivspension har inte blivit särskilt populär
Antalet ansökningar om arbetslivspension har ökat årligen, vilket troligen delvis beror på att pensionsåldern har höjts. Arbetslivspensionen har dock inte blivit den typ av mellanform mellan ålderspension och invalidpension som man avsåg i pensionsreformen 2017. Kravet på en 38 års kontinuerlig historia i slitsamt arbete uppfylls slutligen inte för särskilt många sökande som har fyllt 63 år. I fjol gick under 20 arbetstagare i den offentliga sektorn i arbetslivspension.
– När en ansökan om arbetslivspension behandlas ska pensionsanstalten alltid ”på tjänstens vägnar” pröva om villkoren för full invalidpension eller delinvalidpension uppfylls. I den offentliga sektorn uppfyller en mycket stor del av dem som ansöker om arbetslivspension kriterierna för beviljande av delinvalidpension. Det innebär att även om arbetslivspension inte kan beviljas sökanden, kommer en mycket stor del av sökandena dock att få ett förhandsbeslut om rätt till delinvalidpension, säger pensionsdirektör Merja Paananen.
Ytterligare information:
Katinka Lybäck, statistikchef, tfn 020 614 2727
Merja Paananen, pensionsdirektör, tfn 020 614 2759